Jag vet inte vad jag ska säga. Men det känns jätte tungt just nu.
Den 26 Mars var jag hos endokrin för att få en diagnos trodde jag. Men så blev det inte. Mitt fall är inte som alla andra. Har symptomer för både under och över produktion av sköldskörtelhormoner. Men vi kommer fram till att det ska tas flera blodprover då läkaren är rädd att min kropp har slutat producerat cortison. Sedan skulle hon prata med en kollega och se hur de ska gå vidare. Behöver nog göra ett nytt ultraljud då det kan vara olika resultat beroende på vem som gör ultraljudet. Jag får gå hem så ska hon återkomma till mig.
På skärtorsdagen ringer läkaren till mig och säger att proverna ser bra ut och det är ju toppen bra eller inte.. Jag skulle vilja att de var usla så det är lättare att få en diagnos. Hon har inte fått tag i sin kollega då denna har semester men sjukskriver mig tills vidare i tre veckor till för att vila. Hon kommer att skicka hem intyget och det känns ju bra så slipper jag åka till KS bara för att hämta det.
Vi åker till landet och firar påsk och det är väll som det är. Jag är trött seg och halsen är tjock så som det har varit i de senaste veckorna. Börjar bli ledsen över att det aldrig blir bra utan bara att jag ska vänta och vänta. Vissa dagar önskar jag att det bara smäller till och jag är så sjuk så jag inte kan ställa mig upp. Men så tur har man inte utan man vaknar varje dag och mår halv bra.
Påsken blir till sitt slut och det är att åka tillbaka till Stockholm igen. För jag ska jobba då jag är sjukskriven på halvtid trodde jag.
Idag när jag kommer hem från jobbet så har sjukintyget kommit från min läkare. Jag öppnar det och börjar läsa och vad står det där att jag är sjukskriven på heltid och inte halvtid. Ringer upp till endokrin och frågar om det stämmer får jag inte prata med läkaren men sjukskötterskan säger att det står i min journal att jag ska vara sjukskriven heltid för att ta det lugnt och vila. Så det är bara för mig att acceptera att så är det.
Ringer min arbetsgivare och meddelar att jag har missuppfattat min läkare och att jag är sjukskriven på heltid. De förstår och tycker att det är bra för nu kan jag fokusera på att bli frisk något som de inte har tyckt att jag inte har gjort. Jag tycker att det är jätte tufft att inte kunna jobba då jag är väldigt nyanställd på jobbet och är rädd att jag inte får fortsätt anställning.
Det är nog bara jag som är nojig men jag känner mig så himla rädd. Inte blir jag bra och inte kan jag jobba. Orkar knappt vara mamma och fru. Och det ända jag ska göra är att vänta och vänta på vad. Vet inte om jag orkar med detta nu är bara så himla ledsen på detta... Jag ger upp..
Lotta, du vet vad du ska göra! Sv sjukvård kan inte hjälpa dig om du har en för dom "okänd" bakomliggande sjukdom som ställer till det för sköldkörteln. Ta kontakt med din Lyme läkare!
SvaraRaderaDet har jag gjort, och ska låta dem göra utredningen.
RaderaJag blev också sjukskriven på heltid med motivet att då kunde jag själv bestämma hur mycket jag ville jobba, vartefter jag mådde. Det skrev dock inte läkaren på intyget utan hon tog det muntligen. Kanske var samma med din läkare att ni pratade om halvtid, men när hon skrev intyget så inser hon att det kan finnas tillfällen när du behöver möjligheten till heltid. Gissar att sjuksköterskan läste innantill och vet att man behöver "vila" men vila är nog olika för olika personer. För mig är det att ha möjligheten att ta det helt lugnt en dag och få känna mig nyttig nästa. Hoppas att allt löser sig och du kan få jobba halvtid när du väl börjar.
SvaraRaderaMänniskan är ett vanedjur, därför behöver vi tid att förändra dem. (fritt efter mig själv)