tisdag 30 november 2010

Lite låg..

Idag känns det inte så bra. Känner mig så ledsen och orkeslös. Jag vet att det bästa för mig var att lägga ner butiken men det känns så tungt. Det känns som jag har ett stort hål i mig..Det känns så misslyckande att jag fick lägga ner men det är svårt att bli frisk när man inte fokuserar på sig själv..

Det är tur att behandlingen går bra, lite segt att åka varje dag och man är super trött när man kommer hem. Men jag känner att det hjälper så det är värt det. Denna veckan är det hårdkörning med metro. Så det kommer att vara tufft..

Men i dag ska jag tillåta mig att vara ledsen. Fick höra av en vän i dag att man behöver också vara ledsen... Så nu ska jag gå och lägga mig och bara gråta...

måndag 29 november 2010

Då är det klart

I dag har jag lämnat alla mina pappren till konkurs förvaltaren och även nyckeln så nu är det förbi som egenföretagare..Känns tungt men samtidigt så känner jag mig lättad.

Så nu ska jag fokusera på min behandling. Nu så ska jag köra stenhårt med Metro det blir varje dag nu i tio dagar så får vi se hur kroppen mår. Känner mig lite bättre i dag men det kan vara för att jag känner att allt börjar lägga sig. Sedan så vågar jag bli sjuk på riktigt..

söndag 28 november 2010

Vad händer..

Vet inte vad som händer i min kropp, igår kväll börja jag få så extret ont i ryggen igen. Så jag gick och la mig och när jag har legat en stund som börjar vänster ben domna. Jag har aldrig haft problem med vänster sida men nu så känns mitt ben som en stor fet klubba..Hmm undrar varför det har blvit så här??

kan det vara för jag är super förkyld också? Fick mensen? Eller är det borrelia som spökar? Får fråga de andra på behandlingen de har säkert ett bra svar..

Så idag blir det inte mycket gjort jag orkar inte har jätte ont i ryggen känner mig som en gammal tant so stapplar fram, hoppas slippa ta fram gå stolen. Det skulle vara knäckande..

Tänkte ringa och fråga Doktorn i morgon om jag skulle kunna öka IV med metro så jag får lika mycket som jag hade i tyskland. Skulle kunna våga mig på det nu när jag inte ska jobba längre.

För jag har ju ingen butik längre jag har inget alls kvar. Har inget ansvar får inte göra något. Nu är det någon annan som bestämmer över mina tillgångar och skulder. Känns skönt men ändå skit jobbigt. Det känns som jag inte duger längre, jag finns inte längre..Misslyckade med att klara av detta och bekämpa borrelian.. Och sedan har jag blivit tvungen att göra livet surt för andra personer.. Tänker på min personal som har kämpat så för att detta ska funka och så sparkar jag bara iväg dem för jag inte orkar driva detta längre. Känner mig så misslyckad..

Den stora frågan är även hur gör jag nu? Vad ska jag göra? Sjuk, men kommer jag bli frisk? Kommer jag kunna söka jobb? Det skulle vara bra med en inkomst till och sedan om jag ska vara ärlig så är jag rädd för att bara gå hemma..

Ska börja med att försöka ta en dag i sänder sen så får vi se vad som händer. Det kanske blir sol efter rensken...

fredag 26 november 2010

Det lättar

Nu börjaralla stenar falla från mitt hjärta jag känner att jag lättare kan andas.. Tänk vad lätt det blir när man verkligen bestämmer sig.

Igår blev allt klart nu har en person tagit över ansvaret för butiken, nu är det bara att se hur han får till utförsäljnigen. Kommer inte få ett öre själv men jag slipper butiken. Trodde aldrig att jag skulle tycka det skulle bli så skönt. För jag har verkligen lagt ner tid,pengar och mitt liv i detta företag..

Så idag känns det som nu kan allt bara bli bättre. Jag kan verkligen börja fokusera mig på att bara bli frisk. Det bästa med allt är att jag känner att behandlingen hjälper.. Vet inte om det bara är medicineringen eller om det är alla samtal med de andra som går behandlingen. Det är så härligt att få höra att allt är som det ska när man mår som man gör... För just nu mår jag verkligen uselt, kroppen ömar förkyld och ont i huvdet. Det kan säkert bli värre nu när jag bara kan vara hemma och vara sjuk..

Dottern fråga mig i dag, -mamma nu är de väll säkert att du inte ska dö? Det kändes jätte jobbigt att höra. Så nu är det fokus på att bli frisk min dotter ska inte vara rädd för att hennes mamma ska dö..

onsdag 24 november 2010

Oroad

Ursh i daghar det verkligen varit kaos i mitt innre.. Får panik över att jag inte vet vad som kommer att hända nu när ansökan är inlämnad.. Sedan skäms jag så mycket över att jag inte klar av detta.. Jag vet att alla kommer säga men du är ju sjuk.. Ja jag vet men det känns jätte tufft ändå och känner mig så värdelös..

Idag blev det tåg till Huddinge för vädret inte var så lokande att köra bil. Men det funkade bra men jag var lite stressad så en av medicinen gick lite för fort in i kroppen så jag blev lite dålig när jag kom hem. När jag kom hem så bara skaka jag och bra grät och grät kroppen skriker verkligen av värk. Så som sagt behandlingen är tuff oh det börjar bli tufft mentalt också av allt runt omkring mig.

Hoppas att det snart tar slut, just nu skulle jag bara vilja lägga mig ner i sängen och sova och vakna först när allt är över en tyvärr så funkar inte livet.. Så det är bara bita ihop..

Imorgon blir det Norrköping hela dagen, hoppar över behandlingen i morgon...

tisdag 23 november 2010

Svårt Beslut

Idag har jag tagit det svåraste och största beslut någonsin. Jag vågade jag lämna in konkurs ansökan. Så nu vet jag inte vad som händer, få se hur det blir... Så snart stänger jag ner detta för gott och är sjuk till 100%.

Det känns jätte jobbigt men ändå skönt nu kan jag börja fokusera på mig själv helt och hållet.. Behöver inte tänka på annat än att bara bli frisk..

måndag 22 november 2010

Fjärde veckan

Idag började jag min fjärde vecka på behandlingen. Det börjar kännas tungt att åka varje dag men det känns härligt att man känner förbättringar hela tiden. Så jag ska verkligen stå ut..

Det är bara fyra veckor kvar...

lördag 20 november 2010

Svensk sjukvård???

Igår ringde en kollega till min man hem till oss och ville ha hjälp och råd om borrelia. Det visar sig att hans kompis hade blivit utskriven från sjukhuset, med ingen hörsel, såg inte något och kunde inte gå. På sjukhuset ville de inte göra något för det kunde inte hitta något. Men själv misstänker han borrelia. Pratade lite med honom och gav honom lite råd hur han skulle kunna få hjälp men tyvärr som alla vet så blir det inte i Sverige. Första steget de ska göra är att skicka blodprov till Tyskland.

Efter ett sådant samtal blir jag ganska låg för jag blir så arg, tänk hur många som får gå och vara sjuk i denna sjukdom utan att få hjälp. Det får mig att bli så arg och besviken på Sverige att man inte kan vara öppen för att det finns medicinering för borrelia.. Jag blir så arg...

Har nu gjort tre veckor av min behandling och det börjar bli jätte tufft, ont i huvudet, fryser och värk i kroppen. Men det ska ju vara bra men nu tycker jag det är tufft. Det är skönt att jag inte jobbar denna helgen. Barnen är sjuk så då kan man med gott samvete bara ligga i soffan och titta på film.. Så jag hoppas att jag har samlat tillräckligt mycket krafter för att klara en vecka till.. Det ska gå.. Nu är det bara fem kvar....

torsdag 18 november 2010

Tragiskt

Är det inte tragiskt, idag när jag var på behandling så sitter vi sex stycken i samma rum och får behandling. Alla har en sak gemensamt och det är att vi har borrelia olika svårt drabbade men ändå. Där sitter vi och betalar för den att få dessa medeciner och råga på allt så betalar vi den själv. Och det är för att Sveriges läkar kår inte tror på denna behandling.

Men hur kommer det sig att sex personer sitter gladligen och får denna behandling några mil i från sin hemort, vissa av oss har även varit i Tyskland för att få vård. Om det inte skulle hjälpa varför skulle vi betala alla dessa pengar för att må bra?? Jag undrar varför kan ingen höra på oss och se att vi blir bättre av detta...

Jag är så himla trött på att behöva åka i väg till Huddinge varje dag och betala dyra pengar för att få vård som man borde få inom landstinget... Men nu är det så att vi inte får det och jag vill leva så jag tar och betalar detta, men är det inte sjukt att du måste betala för att leva ett normalt liv??För att man har fått borrelia.

Det finns en driv kraft som gör att jag står ut och det är att jag ser att många av dem som går på behandlingen med mig blir bättre, bara man inte ger upp det tar tid.. Jag är glad att man har dessa människor runt sig för de vet hur det är att vara sjuk och hur man ska göra med alla olika mediciner och även de reaktioner man får av medicinering.. Men mer man pratar om det så inser man att det är säkert massa som har denna sjukdom fast de inte vet om det...

onsdag 17 november 2010

Fortfarande huvudvärk..

Ursh jag har fortfarande jätte huvudvärk. Så jobbigt att inte bli av med den. Men det ska vara positivt så jag får stå ut...

I morgon blir det behandling igen sedan jobba några timmar sen blir det helge.. Ska bli skönt..

Nu blir det att gå och sova..

tisdag 16 november 2010

Huvudvärk

Ursh idag har jag en sådan huvudvärk så jag vet inte om jag kommer snart att dö. Nej så illa är det säkert inte men ont gör det. har druckit massa, coca-cola,vatten och tagit treo, inget hjälper.

Och råga på allt så är det helt dött på jobbet inte en kund så långt ögat når.. Och här ska man stå till kl åtta. Så trist så trist..
Idag på behandlingen så var det god stämning och lite skratt. Jag känner att dessa möten gör att man känner att det är värt att kämpa speciellt när man träffar en kille som verkligen ger järnet och man ser att han börjar bli frisk. Känns jätte skönt att se att man kan må bättre än vad man gör i dag... Så det känns väldigt positiv, men jag tror att jag måste börja bestämma mig för om jag ska kämpa att bemästra Borrelia än att göra karriär...

måndag 15 november 2010

Tuff start

Idag började en ny vecka med behandlingar blev en tuff start. Blev väldigt matt och yr i dag. Fryser hela tiden vet inte hur jag ska få upp värmen i kroppen. Så idag inhandlades det ett par fårskinns tofflor. Så nu sitter jag i soffan under filten med tofflor och tre tröjor känns ganska skönt..

Besöket på Barn kliniken var lyckad jag fick till det så att de tog ett borrelia prov på dottern.. Det tog även nytt prov på hur det står ser till med hennes vita blodkroppar.. Hoppas de inte är höga längre.. Om tio dagar får vi veta.

Besöket på glömstapoolen i dag kändes himla bra, det känns så skönt att få träffa andra som är i samma sits. Under de sista veckorna har jag fått lära mig massor om borrelia. Men det bästa är att man möter folk som vet hur det är att gå igenom detta...

I morgon blir det Huddinge sen blir det att åka och jobba.. Hoppas på bra väder..

söndag 14 november 2010

Ny vecka.

I morgon börja en ny vecka med nya utmaningar. Jag börjar med att åka till Barnkliniken med dottern så får vi se vad det är som gör att hon har för höga vita blodkroppar. Sedan blir det Huddinge och köra första behandlingen för denna veckan.

Har jobbat helgen det har gått ganska bra att jobba fast kroppen gör ont. Och man fryser som aldrig förr. Idag när jag åkte hem från jobbet så märkte jag att jag kände när sättet blev för varmt.. Så det betyder att känseln börjar komma tillbaka sakta men säkert. Så härligt jag blir så glad. Det är dessa små tecken som gör att man orkar med nästa behandling..

Det är så skönt att kunna göra detta i Sverige tänk om jag var tvungen att vara i Tyskland, det hade jag inte orkat..

lördag 13 november 2010

Tack!!

Måste bara få säga att jag har världens underbaraste föräldrar. Jag vet inte vad jag skulle göra utan dem. Så fort det strular för oss så ställer de upp på direkt.
I morgon måste jag jobba och min älskade man måste riva ner inredningen i min gamla butik. Och då ställer min älskade pappa upp och hjälper honom för att det ska gå fort. Och mamma min älskade ställer upp och tar barnen.

Min älskade man han gör allt för mig. När jag mår som sämst i min sjukdom så står han alltid vid min sida och säger lugn du kommer att bli bra. Ta det lugnt det ordnar sig.. Vi löser detta...

Tack för ni finns utan er skulle det inte gå..

Kroppen..

Tänk nu har man gjort två veckors behandling och har sex veckor kvar. Jag är så glad att det händer saker i kroppen hela tiden. För det gör mig så säker på att fortsätta. Igår börjar jag känna att jag börjar få tillbaka känseln i mitt högra ben mer och mer.. Det är en så härlig känsla..

Visserligen mår jag verkligen skit i mellan åt nu när jag behandlas men det känns som varje minut som gör ont är värt det... Just nu sover jag jätte mycket och det är nog så att kroppen behöver det men något som jag skulle bli ännu bättre på är att dricka mer vatten.. Har någon något bra tips på hur man gör det för att få en rutin på det??

Den här helgen jobbar jag och det känns ganska bra tror nog att det kommer att fungera. Det skulle visserligen vara skönt att få vara hemma och vila men nu är det så att man är egen så då är det bara jobba som gäller...

På måndag får jag vila ska bara till doktorn med My och sedan åker vi tillsammans upp till Huddinge.. My är glad för hon ska få följa med så hon kan träffa min älskade vän från Tyskland...

Har även bestämt mig jag ska vinna detta kriget som är i min kropp just nu.. Jag ska bli frisk..

fredag 12 november 2010

Funderar fortfarande..

Jag har nu kört behandling i två veckor i dag och det ger resultat och det känns jätte positivt men ändå väldigt jobbigt för jag mår så himla dåligt av behandlingen. Och det är ju jätte bra för det är så det ska vara..

Denna vecka har varit super tuff, medicineringen har tagit jätte bra mått skit dåligt, men jag har tyvärr inte kunnat ta hand om det för jag hela tiden har varit tvungen att fokusera på mitt företag. Men frågan är om jag orkar mer.. Jag vet att det är ju bara att lägga ner och det är väll sant. Men vad har jag kvar då?? Då blir jag bara Borrelia Lotta.

Sedan funderar jag i 180 på om mina barn har det, och om de har det så hur ska jag göra då? För det är inte så att man kan få hjälp här i Sverige.

Ursh just nu så är det bara ett enda stort kaos i mitt liv. Jag vet varken ut eller in..

tisdag 9 november 2010

Vad håller jag på med???

Ibland undrar jag vad jag håller på med och varför. I dag var jag på behandling nummer två för denna veckan i Huddinge. Och när jag var klar där så stressar jag ner till Norrköping för att jobba. Det snöar som attans men det är bara att köra och hoppas på att man kommer fram och vist gör man det..

När jag var på behandlingen i dag träffa jag tre andra som även de får behandling och de undrade hur jag orkade. Ja det är faktiskt fråga hur orkar jag?? Det vet jag inte men jag orkar inte vara ett offer jag vill kunna försöka vara som vanligt sedan går det inte alltid. Men just nu kör jag bara på ler och ser glad ut som sagt..

I morgon blir det Huddinge sedan ska jag på inköps möte i två dagar så det blir en sliten vecka. Jobbar sedan helgen men som sagt det ska gå.. Jag ska inte ge upp jag kommer att bli frisk inte i dag och inte i morgon men någon dag...

måndag 8 november 2010

Oj oj vilken natt

Ursh fy och blä.. I natt har jag haft så ont i min kropp så jag fick panik det gjorde verkligen as ont. Det var länge sedan jag hade så ont. Vet att det är bra men ändå så jobbigt.. Jag ville verkligen ge upp i natt. Bad min man göra vad som helst så jag slipper ha ont, jag vill dö..

Men min söta älskade man kram och trösta och säger att det kommer att bli bättre det är bra att du måste kämpa.. Till slut somnade jag och nu vaknar man med lite mindre värk i kroppen undra hur det blir under dagen..

Snart iväg till nya behandling, idag får jag träffa en kär vän från Tyskland..

lördag 6 november 2010

Tuff dag

Ursh idag är det en tuff dag på alla plan. Jag mår verkligen skit försöker hålla god min för familjens skull. Känner mig så less på allt orkar inte vara sjuk längre och hela tiden få gå på behandlingar och äta massa medicin. Kan inte jobba för jag inte orkar har ont osv..

Sedan så gnager det i mig för butiken inte går så bra som jag hade hoppas. Har världens bästa personal som gör allt för att de ska gå bra när jag inte är på plats.

Just i dag så känner jag mig uppgiven och orkeslös...

Längtar bara tills barnen gått och lagt sig så man kan få lägga sig ner i sängen och bara gråta och hoppas på att man inte vaknar mer.. Fast jag vet ju att jag kommer att vakna och det är fortfarande som det är ....

Tänd ett ljus för alla människor som saknas i din omgivning..

fredag 5 november 2010

Första veckan slut

Nu så är första veckan gjord med behandling, i dag var det metro igen och jag får så ont i kroppen och huvudet när jag har fått metro förstår inte varför det är säkert positivt

I helgen blir det att ladda för nästa vecka då den kommer att vara en häst vecka, behandling på morgonen och sedan jobba tisdag kväll, onsdag och torsdag blir det Stockholm höstens inköp 2011. Så det blir sova och äta massa gott tråkigt nog får jag låta bli vinet...

torsdag 4 november 2010

Fjärde dagen

Tänk nu har man varit på fyra behandlingar så snart är första veckan gjord. Det har gått ganska bra ändå. I går sov jag från sju på kvällen till sju på morgonen. Så det var verkligen jätte skönt så jag kände mig lite pigare i dag än igår..

Har även i dag börjat få tillbaka känseln i underlivet har fått känna igen att jag är kissnödig. Det är ju inte klokt så fort jag får IV så kommer känseln tillbaka. Fattar inte alls varför??

Idag när jag var på behandlingen så var jag ensam det kändes lite tråkigt men det går ändå ganska fort, själv kanske var fel ord, hade dottern med mig. Hon har varit med de sista dagarna då hon känner sig lite hängig. Men det händer inget det verkar inte bryta ut. Tror att det kan ha varit så att det är inte så många barn på fritids så hon hellre vill vara hemma. Men det kan ju vara så ibland. Blir inte direkt ledsen för det är ganska skönt att ha sällskap till Huddinge..

Fick just ett mail av min vän från Tyskland han ska också börja sin behandling nästa vecka på glömstapoolen och det känns jätte kul men ändå tråkigt att han måste få behandling igen. Men jätte kul att få träffa honom igen. Det är han som har tipsat mig om att kunna få behandling i Huddinge..

onsdag 3 november 2010

Tredje dagen

Ojoj nu känns det att man är inne på tredje dagen känner mig jätte trött. Fryser och är allmänt seg. Men det är positivt för då hjälper det. Men det är ändå alltid jätte jobbigt när det blir så..

Längtar bara tills mannen kommer hem så man kan gå och sova. Så får man hoppas att man mår mycket bättre i morgon...

tisdag 2 november 2010

Dag nummmer två

Idag var jag för andra gången i Huddinge för att ta dos nummer två. Det går ganska bra men det är tufft att åka känner mig lite trött efter behandlingen men det går ändå bra. På dagens behandling träffa jag en till tjej som också går och få behandling. Hon är från Uddevalla och har gått på behandlingar i sex veckor... Så nu har jag träffat två tjejer som går på glömsta.. Tänk att vi är så många som måste behandlas för detta.

På Glömstapoolen är det inte gratis att gå utan det kostar också pengar som det gör i Tyskland men det är inte alls lika dyrt. Idag betalar jag 470kr per dag för behandling och Doxyferm IV, sedan tillkommer kostnaden för metro men den är inte så dyr den kostar bara 10kr om dagen. Sedan tillkommer ju bensinen till och från Huddinge men det är så skönt att få vara hemma komma hem till sin familj varje dag.. Men förstår inte varför det måste vara så dyrt..

Efter besöket i Huddinge fick jag tyvärr kasta mig ner till Norrköping för att lösa ett personal problem i dag. Har en praktikant som skulle vara hos oss i en vecka men det funka inte alls så jag fick be henne avsluta sin praktik i dag och det var verkligen det värsta jag har gjort i hela mitt liv... Det var verkligen skit jobbigt, men de sägs att första gången är jobbigast..

I morgon blir det Huddinge igen, dottern är sjuk så hon får följa med i morgon igen. Men efter behandlingen ska vi verkligen inte göra något utan bara åka hem och spela spel och bara vara. Just nu är jag verkligen as trött...Hoppas morgon dagen blir bättre..

måndag 1 november 2010

Behandling nummer ett

Idag började jag min första behandling i Huddinge. Det är inte så mycket annorlunda än vad det är i Tyskland man sitter i samma rum när jag kom så var det bara jag där men på slutet kom en tjej till men han inte prata så mycket med henne. Men det lät på sköterskorna att det var ganska många som var på kliniken just nu och alla har varit i Tyskland. Så det kan nog bli ganska spännande möten tror jag...

I morgon blir det att åka igen, just nu åker jag bil få se om jag tar tåget senare eller om jag fortsätter åka bil det var ganska enkelt men det skulle kännas ganska skönt att få till det med tåg. Men det blir så stressigt vid lämning av barnen. Vi får ta en dag i taget..