Jobbar...

Är på jobbet och det funkar ändå ganska bra tror att det kommer att bli värst när jag kommer hem.

Mitt största ångest just nu är att jag nog bör inse att jag måste åka i väg till Tyskland igen... Men jag vill inte åka i från min familj...

Jobb i morgon..

I morgon är det dags att jobba igen efter några dagars ledighet. Jag hoppas verkligen att det kommer att kunna gå att jobba. Det värker fortfarande i huvudet ganska mycket men det blir värre framåt kvällen. Kroppen är lite av en spagetti är fumlig som aldrig förr... Det är bara fyra dagar kvar på kuren så jag har inga direkta hop om att den ska hjälpa men den som lever får se...

Tänk positivt nu Lotta!!! Det ska gå....

Nya medicinen

Nu har det har gått några dagar med den nya medicin, torsdagen var ett helvet har aldrig haft så ont i huvudet som då trodde verkligen huvudet skulle sprängas. Sov i nästan ett dygn känner mig i dag lite bättre men har fortfarande ett hårt tryck i huvudet ochmin ryggraden värker hela tiden höger arm fungerar när den vill normalt men det är inte alls som det var i februari så det känns positivt

Har tyvärr fortfarande problem med att hålla tätt det blir några olyckor vet inte om man ska kalla det olyckor när man inte kan själv kontrollera att det kommer. Men det funkar jag får börja att verkligen gå på toa efter klockan igen...

På tisdag blir det jobb igen hoppas det kommer att funka ska verkligen försöka.. Jag vill så gärna jobba vill inte vara hemma och vara sjuk...

Nästa bakslag..

Helt plötsligt igår slår det till, jag får jätte ont i huvudet även kroppen kan inte sitta upp utan måste bara ligga ner. Så frågan är kan jag ha drabbas av detta http://www.sagevid.se/mms/herxheimer_reaction.html det är något som Dr Klemann säger är bra att få, men hur vet jag att det är det och inte Borrelian som spökar??

Så idag blir det sängen, skulle vara hemma med sonen och bara ha mor och son dag men det funkar inte alls. Jag kan inte stå upp utan jag måste ligga ner. Det känns så himla tråkigt att jag aldrig kan göra något. Så idag få min älskade man jobba hemifrån då vi inte har någon barnomsorg för barnen i dag. Varför kan jag aldrig må bra. Jag är verkligen ett stort problem i vår familj. Man kan aldrig lite på att jag klarar något... Varför är livet så här???

Nu ger jag snart upp

Ursh nu vet jag inte om jag orkar så mycket mer. I dag har värken börjat ännu mer i kroppen mår jätte illa och det känns väldigt tungt.

Idag har jag kissat på mig två gånger, och det känns så himla tungt. Speciellt när dottern säger till sin lillebror när han frågar vad som händet. -det är bara mamma som har kissat på sig igen. Jaha säger han. Jag vet inte vad jag ska säga jag saknar ord men det är så himla jobbigt att kissa på sig inför barnen...

Något mer som jag känner är jätte jobbigt och det är om jag en dag vaknar igen och inte kan resa mig upp ur sängen. Vem ringer jag då?? Vem kan hjälpa mig då?? Vad skulle hända med mig om jag sökte igen inom den svenska sjukvården? Skulle de tro på mig nu eller skulle jag bara vara ut bränd igen??

Så idag har jag satt mig ner och verkligen tagit mig en stor fundering på hur det skulle bli och hur man skulle kunna få till en ny resa tillPforzheim. Jag vill verkligen inte åka men om det blir lika bra som förra gången så är det nog inte så mycket annat att tänka på utan det är bara att åka.

Mamma tycker att jag ska ge den nya medicinen en chans, och det har min mamma helt rätt i att jag ska verkligen ge det en chans. Mamma är så bra att prata med hon försöker få mig att tänka positivt och se till att jag inte ska ge upp. Men tyvärr så har jag nog tappat livs lusten igen...

Tack Apoteket

Nu så har mannen varit och hämtat medicinen, han har aldrig varit med om att de har varit så hjälp samma någon gång förut. Nu så fick vi en svagare dos så vi kunde börja med till de fick hem den dosen jag skulle ha.

Känns jätte skönt nu kan jag börja med medicinen och det är lagom nu när jag ska vara ledig i flera dagar. Nu kan jag verkligen må dåligt och kanske kunna bli bra. Kanske för engångs skull kunna ta det lugnt och bara vara.

Vad tror ni om det? Kommer jag klara det? Det återstår och se...

Apoteket

Medicinen jag fick igår var på recept så i dag ska det blir spännande och se om man kan få ut medicin på apoteket på tyskt recept. Så det blir verkligen spännande. Så min älskade man ska fixa det medans jag är på jobbet. Jag hoppas verkligen att det kommer att gå.

Så jag får börja med den nya medicinen i kväll i stället...

I dag kom medicinen

Hurra i dag kom den nya medicinen med posten, så nu är det bara att köra igång. Så denna veckan blir nog tuff. Börjar med Metro i dag så nu börjar tio dagars illamående ingen. sen blir det denna nya medicinen som heter Klacid, få se hur jag reagerar på den. Men just nu kan jag må hur dåligt som helst bara jag blir bra...

En dag jobb till sen ledig igen och nu så är det lång ledig så jag kan vara hemma och kurera mig. För just nu har jag fått börja gå på toa efter klockan igen... Fy bubblan!

Men nu så ska jag tänka positivt den nya medicinen ska fungera!!!

Så nu kör vi!

Är man tillbaka på ruta ett??

Igår kväll hände det som jag verkligen har varit så jätte rädd för att det ska hända igen. Står och borstar tänderna och vad händer jo det bara rinner ner för benen. Jag har KISSAT på mig. Nej det får inte vara sant och jag kände inte att det kom. Så igår kväll bröt jag ihop totalt..

Idag blir det nog inte många knopp gjorda jag känner som livet slogs i spillror i går kväll...Jag tror jag ger snart upp. Varför händer det saker hela tiden??

Ont och feber

Ursh vilken hemsk dag, har jätte ont i mitt öra trycker blir bara värre och värre. Axeln är tung och stel och nu har jag även fått feber. Fy bubblan vill inte bli sämre... Längtar efter den nya medicinen vet inte om den kommer att hjälpa men det är verkligen värt ett försök.

Det är inte ofta man längtar efter att få medicin men jag gör faktiskt det nu för jag vill verkligen börja må lite bättre igen.. Jag hoppas verkligen att medicinen kommer på måndag..

Får ny medicin!

Idag kom mail svar från min läkare i tyskland. Han skriver att vi ska prova lite nya mediciner och om det inte hjälper så får jag ta och ta en liten tripp till honom i tyskland. Så jag kan få IV behandling igen.

Det är verkligen värt att prova och se om det kommer att fungera. Han kommer skicka det i dag så jag borde kunna börja med den nya medicinen på måndag. Och det är jätte bra då jag bara jobbar måndag och tisdag nästa vecka så jag kan verkligen ta det lugnt..

Jag är så glad att man kan få hjälp av någon men det är tråkigt att det måste vara i tyskland!! Tack Dr Klemann för att du finns.

Trött

Ursh i dag är jag jätte trött och har ont. Jag känner mig ganska ner men försöker bita i hop. Som tur är det bara en dag till att jobba sen är jag ledig i tre dagar ska bli skönt. Har även en barnfri kväll då jag och min man ska fira femårig bröllopsdag..

När jag var i tyskland så träffa jag en tjej som även hon hade borrelia och har haft det en lång tid. Hon har nu startat en blogg om borrelia så vill ni veta mer om borrelia tycker jag att ni ska läsa den http://www.minborrelia.se/

Nu ska jag gå och sova så jag kanske är lite pigare i morgon..

Sårbar.

När man lever med borrelia så är man väldigt sårbar, jag tror att det kan vara lite extra jobbigt att vara egen företagare också. Idag har jag haft jätte svårt att få till det på lagret har för ont för att kunna lyfta runt med kartongerna. Händerna vill inte så allt bara glider runt men det måste göras. Och det är för dyrt att anställa en person som ska bära på lagret. Så vem ställer upp jo min älskade man. Så efter jobbet kom han ner en stund och hjälpte mig medans mina älskade föräldrar var barnvakt åt barnen. Jag undrar verkligen om jag skulle klara av att leva utan dessa människor?? Men det är jätte jobbigt att alltid vara beroende av andra människor..

Ont åter ont

Ursh i dag har jag jätte ont, min nacke är så stel och jag har ett jätte tryck över örat känns som jag är döv nästan. Fast det känns inte så ovanligt längre att jag inte mår bra, tror nog att jag aldrig kommer att kunna bli bra. Jag får nog acceptera att jag kommer att må som jag gör resten av livet. Just nu väntar jag på svar från den Tyska läkaren så får vi se om det finns hop.... Just nu hatar jag att må så dåligt men de säger till mig att det kommer att ta tid men jag orkar inte vänta...

HATAR BORRELIA!!!!

Helvetet har börjat igen..

Ja då är man hemma igen efter en ganska bra vecka på Öland. Vädret var bra, inte alls så regnigt som vi hade trott.

Tyvärr så har jag mått jätte dåligt, har börjat få ont i kroppen igen, har svårt att hålla tätt igen och sedan har jag fått ett jätte högt tryck över höger öra ner i nacken. Och är allmänt stel det känns mindre roligt. Visserligen har jag försökt hålla god min för barnen men det har tyvärr påverkat deras semester. Men jag tror nog att det har haft det ganska bra ändå.

Idag när jag gick igenom veckans skör av tidningar så hitta jag en artikel om Linus 15 år, http://www.sn.se/nyheter/nykoping/1.776623 . Det är verkligen tragiskt, det är på samma sjukhus som en själv inte fått hjälp ifrån. Trodde faktiskt inte att man kunde dö av Borrelia. Så nu börjar man bli lite orolig tänk om man själv helt plötsligt ligger död?? Jag tycker det är jätte jobbigt att börja må sämre då det inte går att få hjälp här i Sverige utan jag måste åka till Tyskland. Så i bland undrar jag om det inte skulle vara lättare att vara död. Känns jätte tragiskt att man känner så men om man hela tiden ska vara rädd för att bli sjuk eller sjukare än vad man är nu. Och du vet om att du inte kan få hjälp det känns ganska tröst löst.

Tyvärr så får jag nog själv se sanningen i vit ögat och in se att jag nog inte blir frisk. Så jag får nog ta och skriva till min doktor och se vilket som är bäst att ta mer tabletter eller åka ner igen, jag vill verkligen inte men går det att ha sitt liv så här?? Varför kan man inte få hjälp i det land man bor i??

Det får bli ett senare problem just nu så är det fokus på att vardagen börjar i morgon, barnen till dagis och jag och mannen börjar jobba igen....

varför??

Ibland undrar jag varför livet blir så som det blir, det finns nog inget bra svar på det.

Ena dagen känns allt så bra att man verkligen orkar med detta liv som man lever och nästa dag så vill man bara lägga sig ner och ge upp.

Idag är det en sådan dag. Man vaknar med att kroppen är som den är jag vet inte om det är längre så att detta är min normala kropp eller om det är bara så här för stunden. Det känns som man har sprungit en mil kroppen är stel och huden räcker inte till. Ja ni har nog hört detta hundra gånger. Man kliver upp, barnen börjar vakna även mannen. Och den lugna morgonen blir inte så lung så länge till två barn börjar bråka som bara syskon kan och sedan är cirkusen igång..Hur ska man hålla dem samms jag får panik måste ju vara den där perfekta pedagogiska mamman...

Mobilen piper jag får SMS, en av personalen sjuk. Hon har fått åka in akut till sjukhuset. Det är verkligen jätte tråkigt och på en gång får jag panik jag ska åka till Öland på lördag och jag kan inte hoppa in börjar ringa och fixa och trixa för en B plan om tjejen inte blir bra för det lätt inte lovande. Har inte riktigt löst en plan B men tjejen mår mycket bättre så hon kan nog säkert jobba. Men jag blir så arg på mig själv att jag alltid ska få panik för minsta lilla.. Men i morgon har jag stillat mitt dåliga samvete och kommer att jobba en stund.

Sedan har vi det där med min egna sjukdom, nu går jag in i min sista omgång. Vad kommer att hända då?? Kommer jag att bli lika dålig igen eller är jag frisk?? Eller kommer jag aldrig att bli frisk? Måste jag åka i väg till Tyskland igen? Eller kan jag bara köra en tablett omgång till?? Ursh jag får verkligen panik..

Det känns som mitt liv bara består av panik och varför är det så?? Varför får jag panik?? Tyvärr så är det bara jag som kan svara på den frågan...

Nej nu får jag ta och rycka upp mig, på lördag drar jag till Öland och ska vila upp mig med min familj och bara ha det bra för att åter igen börja jobba den 16 augusti Ska verkligen ta dagen som den kommer..

Härlig dag

Vilken skön dag det har varit har inte gjort något bara varit hemma och myst med familjen. Var visserligen på bibblan och låna lite böcker. Det är så roligt att se när barnen blir glada av att få låna böcker. Min älskade dotter köpte sig ett spel LasseMajas detektivbyrå. Så hon och hennes kompisar spelade det senare under dagen. Man börjar verkligen inse att min lilla tjej har blivit stor. Härligt!!

Hur mår jag själv då, jo det är ganska okej. Börjar bli så van att det är upp och ner att det är olika från olika dagar. Tar nog inte allt förgivet längre får vara glad för de stunder som jag mår bra och acceptera att jag mår dåligt när jag mår dåligt. Vist har man ångest över att man inte jobbar så mycket som man borde men jag vet att jag inte klarar av det. Men det är jobbigt att inse det när det kostar pengar när jag går hemma. Fast jag har det jätte bra för jag har verkligen super bra personal som jobbar och står i, aldrig något gnäll. De är fantastiska hade aldrig klarat mig utan dem..

Jo jag har verkligen tur som har så många människor som bryr sig om en runt omkring en. En familj som verkligen älskar en. Min man är det bästa som finns han ställer alltid upp för mig. Min mamma och pappa ja jag vet inte vad jag skulle göra utan dem.. Sen har jag alla min vänner som finns där och stöttar mig när det är som jobbigast... Just nu går jag väldigt mycket hemma och då blir det att man umgås med sina grannar. En av våra närmaste grannar träffar man mest för barnen leker med varandra. Och det känns så skönt när man umgås med dem för jag kan verkligen må dåligt behöver aldrig sätta på mig en mask. Och det är verkligen något som jag uppskattar. Som sagt jag har tur som har så många bra människor runt omkring mig. Tack för att ni finns..

Nu är det gjort

Vilken helg det har varit. I lördags eftermiddag gjorde jag det som jag har bävat över nu i en månad stängde min ena butik. Det känns så fördjävligt att jag blev sjuk och blev tvungen att stänga. Jag har verkligen lagt ner hela mitt liv i denna butik i nästan tre år. Det känns just nu så som jag har förlorat ett barn..Vet att det viktigaste är att bli frisk men det känns så nedrigt...

Så idag vet jag inte var det gör ondast i Borrelian eller i själen???