Varför åter varför...

Börjar verkligen bli less på detta.. Orkar inte må skit en dag till. Vaknar trött som attans känns inte som jag har sovit en enda minut men har det, kroppen är stel och trött, svettas som en gris ena stunden och nästa så fryser jag, hög puls jag skulle kunna göra listan lång.

Har nu varit hemma i tre veckor och mår lika dåligt om inte smärre än vad jag gjorde när vi började reda ut detta. Har gått och längtar på remissen från radiumhemmet och igår kom den äntligen. Fick en tid för att göra en scint som det kallar det. Det menas att man går in med kontrast och tar bilder på sköldkörteln. Oh det kändes så skönt att få denna tid. Jag var så glad. Förstod inte hur jag skulle göra med medicineringen så jag ringde och pratade med sköterskan och då kommer det fram att jag har gjort en CT-undersökning med kontrast för en månad sedan. Det måste vist gå tre månader i mellan gångerna när man gör undersökningar med kontrast. Så nu blir det ingen tid nästa vecka för att genomföra denna undersökning och detta var mitt hop för att komma vidare i undersökningen...

Imorgon ska jag ha telefonsamtal med min läkare för att diskutera min sjukskrivning, då jag ska börja jobba på måndag igen. Och jag vet och känner mig själv så går det inte att börja på heltid för jag kommer bara köra på och sedan ligga platt på golvet. Det kanske skulle vara ett bra sätt att få ordning på detta skulle man tro. Men av mina erfarenheter så hjälper det inte utan blir bara värre för alla. Så jag ska be att få börja lite lugnt och köra halvtid tills vi har en diagnos eller en lösning på detta. Vi får se om hon är med på samma spår som mig.

Återigen ställer jag mig frågan varför ska det vara så jobbigt och svårt att vara sjuk i Sverige??  Har även pratat med försäkringskassan idag, och där är det inte häller lätt att vara sjuk, så många regler.. Jag blir så trött och jag som redan är trött som attans..