onsdag 20 februari 2013

Cellprov

Idag blev det punktion eller rättare sagt cellprovs tagning på sköldkörteln men först ett besök hos vårdcentralen. Kände mig så positiv igår när jag pratade med henne men...

Kommer till vårdcentralen vid halv tio och jag får komma in till henne. Och hon börjar jaha hur är det med dig. Jag informerar henne om att jag har jätte problem det känns tjockt i halsen och trycket på högersida idag börjar bli outhärdligt. Hon säger då kan det inte vara ångest och oro för att du inte vet varför du har inflammation. Jo vist kan hon ha rätt men jag kan ju ändå inte oroa upp inflammationen.
Vi fortsätter samtalet och hon meddelar att endokrin inte vill träffa mig för de tycker jag är behandlad då jag äter levaxin men att det hade gett förslag på att sätta in kortison för att häva inflammationen. Och då kommer frågan tycker du att vi ska göra det? Va ska jag bestämma om hur vi ska behandla mig hur kan jag veta vad som är bäst?

Jag säger till henne att något måste vi göra för jag kan inte ha så här ont längre för snart kan jag inte jobba för det påverkar mig så mycket. Och jag säger även att jag känner i min kropp att något är fel, jag tränar två gånger i veckan minst och idag kan jag inte gå upp för en trapp utan att känna mig helt slut. Är ständigt trött men kan inte sova fryser som en gris.

Men till slut blir det bestämt att hon skriver en remiss för att göra cell provstagning på KS , som kan göra underdagen. Att sedan vi sätter in kortison enligt schema till hon fått svar på cellprovet och sedan om det inte hjälper får en kirurg titta på mig. Vi får hålla telefon kontakt, lycka till. Går ut från rummet med en remiss och känner mig lite osäker på vad som ska hända egentligen.

Min älskade man är hemma med en sjuk son så han är snäll och kör mig till KS för att göra denna punktion. Har hört att det ska göra lite ont med det går fort. På punktionsmottagningen så har de dropp-in mottagning. Så vi åker direkt efter vårdcentrals besöket. Får komma in ganska direkt. Träffar en underbar läkare som ska ta detta prov. Han känner på min hals läser på pappren som jag har med mig. Hmm säger han tycker de att du bara har en förstoring på högersida. Det är ju även på vänstersida.
så han gör som det heter en  finnålsbiopsi då används en tunn sprutspets som är kopplad till en spruta med ett visst undertryck. Får veta att de ska sticka mig på båda sidorna, då celler sugs upp i själva nålen och cellprovet strykes sen ut på ett glas så är det viktigt att det inte följer med blod. Då jag är så lätt stucken så kom det med blod på ett av proven så han får ta om ena provet. Ursh säger jag bara.

Sen en kvart senare går jag ut med tre stick på halsen och hade verkligen super ont. Fick informationen när vi var klara att jag kommer att ha ont nu en till två dagar. Eller som han rättar till sitt svar till ondare än du redan har.

Så nu sitter jag här hemma och tycker lite synd om mig själv. Huden spänner i halsen och pulserar men det känns ändå okej. Har varit på apoteket och hämtat mina kortisontabletter så får vi se om det kommer att lindra något.

Men min stora fråga är varför kan jag aldrig känna mig säker på att det kommer att bli ett resultat...

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar