Skrivelse från patientnämnden

I förgår kom svaret från patientnämnden, jag vet faktiskt inte vad jag hade hoppas på men blev faktiskt ganska besviken.

Jag får som svar att patientnämnden har inte befogenhet att kritisera den medicinska bedömingen som gjort. Patientnämnden beklagar den situation och hoppas att personalbristen som finns inom kort kan utraderats.

Som sagt jag vet inte vad jag ska säga, det är jätte tråkigt att man inte kan få den hjälp man behöver men det jag känner mig mest ledsen över att det är så lätt att skylla på personalbrist.

Har själv personalbrist i min butik men jag låter inte det påverka kunden. Visserligen är det inte lätt att hitta den rätta personen som kan de man behöver. Men jag skulle aldrig säga till kunden tyvärr så har du inte fått rätt sko för vi har personalbrist.. Nej nej det är inte klokt

Men det är bara att gå vidare och hoppas på att det inte händer någon annan det som har hänt mig. Jag har trotts allt fått hjälp visserligen är jag inte hundra bra men jag kan jobba och leva ett ganska normalt liv jag får vara glad för det.

Nu så ska jag börja med en ny kamp, försöka se om man kanske skulle kunna få någon ersättning från försäkringskassan jag tror inte det men jag ska i allafall sätta mig ner och fylla i alla pappren och kopiera alla hundra kvitton man har. Sedan är det bara att skicka in och hoppas på något...

Hur mår jag då?? Jo det är ganska lugnt jag äter min medicin och och försöker sova äta rätt och bara ta det lugnt Men tyvärr så är det massa som händer på jobbet som vanligt. Folk säger upp sig, folk pratar skit, kunderna är få och det tar verkligen på en väldigt mycket. Men annars så är det nog ok, jag har just insett att jag kommer att få leva med att jag inte har känsel i underlivet. Jag vet ju att det finns en del i sjukdomen som blir kroniskt och det är nog det som har hänt. Så det är bara att acceptera att jag inte kan hålla tätt och att jag måste gå på toa efter klockan, men jag lever det är nog det jag måste fokusera på. Innan jag åkte till Tyskland första gången var jag nästan som ett kolli och det är jag inte idag så det har ju faktiskt hjälpt..