Hela helgen har varit som en ända stort vakuum Har gjort massa haft modevisning i Norrköping har varit på 30 års kalas, varit på badhuset. Men det känns som jag inte har varit med mentalt det är bara min kropp som har varit där. Vet inte hur jag ska förklara men det känns just nu så att jag bara finns men ändå inte...
Var även och hämta alla mediciner och det mesta gick på högkostnadskortet lite fick jag betala själv men det är verkligen en liten summa tanke på vad man fick betala i tyskland.
I morgon börja min behandling på åtta veckor. Det känns jätte skönt men skrämmande ändå. Jag är jätte rädd för att jag ska bli jätte dålig av behandlingen vet att det är positivt men jag är ändå jätte rädd för det. Skulle verkligen vilja kunna kombinera behandlingen med att även jobba lite.. Men som sagt detta kommer först..
Det känns som att det nu finns en ljusning i mitt liv, jag kanske kan bli frisk och börja få leva ett normalt liv igen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar