Jobbig natt

Natten har varit jätte tuff inte för mig själv utan för ett av barnen. Min son har sedan en lång tid tillbaka jätte ont i benen på nätterna. Och natt så var det verkligen den värsta natten jag varit med om. Han låg bara och vred sig och grät hela tiden. Han säger till mig -mamma det känns som benen försvinner.. Det gör så ont i mig när jag egentligen vet att det är så som jag tror det är. Men jag vågar inte inse det men, i natt gjorde jag det. Vi har för ett tag sedan frågat min tyska läkare om han tror att min son kan ha borrelia. Och vi fick svar strax innan jul att han trodde verkligen att han tyvärr hade borrelia. Då han misstänker att han har blivit smittad av mig när jag födde honom och att han har många symptom som tyder på borrelia. Så nu ska vi ta och fixa ett blodprov som vi kan skicka till tyskland för analys. Jag tycker verkligen detta är jätte jobbigt att veta att min son kan ha fått denna hemska sjukdom via mig.. Men jag försöker tänka som en vän till mig från glömstapoolen sa, -tänk att ni kan få hjälp nu när han är tre år och inte när han är 40 år . Det är verkligen sant.. Så nästa vecka blir det ett besök i Stockholm för blodprov och tänkte nog hitta på något annat kul den dagen..

Min tyska läkare sa en positiv sak också och det är att han inte tror att min dotter har blivit smittad av borrelia. Jag har varit orolig för hennes skull också då hon hela tiden drabbas av massa olika infektioner. Men den typ av problem hon har är inte av den karaktär som man brukar förknippa med borrelia. Utan hon har bara haft otur att få många olika infektioner samtidigt..Det känns jätte skönt att veta så där föll en sten från hjärtat.

Själv mår jag fortfarande väldigt bra visserligen är jag ganska trött fortfarande men det är nog för att jag verkligen tillåter mig att vila och tar det lugnt Min kropp är van att vara på hel spänn 24 timmar per dygn och nu så är det inte alls så.. För mina dagar ser just nu ut så att jag sover går upp äter frukost njuter i soffan med kaffet och tittar på morgon tv med barnen. Sen gör vi inte så mycket utan bara det vi känner för. Lunch och sedan är det lite mys och sedan blir det middag och sen är det kväll.. Så just njuter hela familjen av stunden... Tror att jag börjar hitta lugnet i mig själv så nu känner jag att jag kan acceptera mig själv och min sjukdom. Kanske är därför jag orkar ta tag i sonens sjukdom och verkligen orkar få svaret att han har borrelia om nu provet är positivt.

Idag är det bara tre dagar kvar på detta hemska år...Nästa år kan bara bli bättre..