Oj i morgon avslutar jag min femte vecka på behandlingen. Gud va fort det går. Just nu mår jag piss men det känns ändå som det finns en väg ut ur detta igen. Har kanon ont i kroppen och huvudet.
Men just nu gör det så ont i själen.. Det är verkligen skit tufft att man inte kan vara med och påverka konkursen. Vist är det skönt att man inte behöver vara med och städa upp men jag hatar när andra människor måste ta hand om mina misslyckande. Är van vid att jag är med och städar upp efter mig själv. Men det är bara att bita ihop och låta folk ta hand om detta. Måste våga släppa taget.
Men varför är det så svårt att göra det? Varför känner jag mig så misslyckad? Och varför känns det som att allt är mitt fel? Varför varför varför måste jag älta allt...
Nu blir det att ta en sömntablett och sova för att åka till Huddinge för sista dagen denna veckan. Hoppas livet känns bättre i morgon..
Skriv ner allt ditt ältande - skriv av dig - jag lovar att det hjälper. Kanske inte för stunden men det hjälper!!! När du läser tillbaka till det hela så kommer du inse hur långt du har kommit. Plus att det hjälper en att sortera och på ett litet litet sätt ändå få kontroll över att släppa kontrollen!. Gå på hypnos och bli av med såna delar. Eller en livscoach för att komma över en viss tröskel. Tror inte psykolog hjälper lika mycket. För du behöver verktyg att jobba med. Börja med att skriva ett bokslut av 2010 och vad du vill få ut av 2011. Sätt mål, del mål. Även om du inte vet hur frisk och mycket du ska orka kan du sätta mentala mål. Bli starkare mentalt. Kanske mål att ha en sockerfri vecka/månad eller dra ner på kolhydraterna eller vad som är viktigt för borrelian. Små steg är också steg. Små mål är också mål. /Carina M
SvaraRaderaNär man är svårt sjuk är det mycket man tvingas släppa taget om. Det kan gälla allt från relationer till arbetstituationer. Du gör det här för att överleva och det ger perspektiv på saken. Styrkekramar. /Charlotte Skarstedt
SvaraRadera